Luktärter och tomater

Med tanke på den kalla temperaturen ute har jag inte riktigt varit på såhumör alls än i år, men nu i lördags (130323) var det allt dags att få tomatfröerna och lite blomfrön (luktärter, jätteverbena och eterneller) i jorden. 

Verbenorna är de plantorna som kräver den mest avancerade skötsel efter sådd: de ska utsättas för rejäla temperaturväxlingar 

i olika omgånger, alltifrån nära 0 grader upp till 18 grader för att få igång groningen. Det lyckades förra året, så det ska nog lyckas i år med!

I år satsar vi på favorittomaten Black Sweet Cherry (rent grönsaksgodis!) och Rambling Red Stripe, en tomat som växer hängande ur krukor eller korgar upphända i taket. Fröerna köpte vi i England förra året, och nu hoppas vi att de gror bra!

Just när det gäller luktärter är det viktigt att tänka på att de kommer att få rätt långa rötter som dessutom är känsliga och som inte gillar att bli hanterade i onödan. Därför sår man de med fördel i djupa små kärl. På Granngården hittade jag s k "root trainers" i plast att köpa, små fack som man kan öppna och ta ut hela rotklumpen när plantan är tillräckligt stor för att planteras ut i rabatten. Fiffigt! Istället för att köpa tillhörande dyra ställning satte jag helt enkelt ner facken i en gammal fyrkantig pepparkakslåda i plast som är alldeles lagom till fyra sådana rader.

Ett ännu billigare sätt att ordna samma sak är att helt enkelt fylla toarullar med såjord och peta ner ett frö per rulle. Vid utplantering lyfter man upp hela toarullen med växten, och planterar den i rabbatten. Där ruttnar den så småningom och tillför jorden lite näringsämnen, och lilla plantan har sluppit att få sina rötter störda alls.